När barnen får en riktig fågel att titta på och rita av blev det mer detaljer och här kan vi koopla till Vygotskij som skriver att barnen i andra steget återger delarnas formella relation till varandra.
Moa som nu blev ännu mer nyfiken och studerade kråkans ben upptäckte något nytt! Kråkan hade randiga ben och nu började hon rita dessa och nu blir teckningarna som embryon till en avbildning som liknar verkligheten.
Vygotskij skriver att kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar något nytt och är direkt avhängt av rikedom och mångfald i människans tidigare erfarenheter. Men att det också är nödvändigt att vidga barnens erfarenheter om vi vill skapa en stadig grund för dess skapande verksamhet. Detta kan vi koppla ihop med läroplanstexten : "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer........................Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i skapande processer som i tillämpning." Jag tolkar det som så att om vi ger barnen en mångfald av dessa uttrycksformer så ger det barnet erfarenheter som gör att ju mer betydelsefullare och produktiv blir deras fantasi.
I läroplanen står att barnens lek är viktig för utveckling och lärande. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och berabeta känslor och erfarenheter. Här kan direkt kopplas till Vygoyskij som skriver att i leken är det inte tillfredställelsen som barnet får genom att leka som är det viktigaste , utan den objektiva nytta hos leken som, omedvetet för barnet självt , förverkligas genom den. Här tänker jag att barnet genom sin lek t.e.x berabetar sina känslor och erfarenheter men att det sker omedvetet.
I pedagogiska kullerbyttor sitter två flickor i tre och ett halvt årsålder och leker med lera, de gör om figurerna hela tiden och pratar samtidigt, de växlar ständigt lekidentitet och associerar åt olika håll.
Kopplat till Vygotskij kan man se att de återskapar ur sitt minne. Att de förmodligen upprepar redan tidigare skapande eller återupplivar spår av tidigare intryck.
I avsnittet där några flickor ska rita av ett fruktfat vilket de gör på olika sätt och sedan får de berätta hur de gjort det, de visade sig att de hade lättare att berätta vad de gjort än när de ritade. Här finns en nära koppling till Vygotskij som säger att ; Med orden kan man mycket lättare än med ritandet återge komplicerade förhållanden, att ordet betydligt lättare återger rörelse, dynamiken och komplexiteten hos en händelse än barnets teckning. När barnen beskrev teckningarna var det lättare att förstå hur de tänkte när de tecknade och de såg klart vad barnen hade tecknat.
Glasfåglar i molnen där diskuterade barnen vad som fanns i molnen och de kom med massa olika förslag. En flicka tyckte att det skulle vara en glasfågel i molnen och höll fast vid sin tanke och tillverkade en glasfågel till molnet. Vygotskij menar att barn kan föreställa sig mindre än vuxna, men tror mer på produkterna av sin fantasi och kontollerar dem mindre. Här kan man tänka att flickan kollade inte om det fanns en sådan fågel utan trodde på sin fantasi.
I hästprojektet skulle barnen rita hästar och det upptäcktes att alla ritade hästar från samma håll även när de hade en häst som förebild ur olika vinklar blev det ändå från samma håll. Kopplat till Vygotskij kan man se att barn ritar vad de känner till om saken, det som förfaller vara väsentligast, och inte alls det som de ser eller kan iaktta.
Men när en flicka får se hästen bakifrån händer något och hon börjar rita av hästen och det blir på ett helt annat sätt. Vygotskij skriver att nya material och nya uppgifter ger nya impulser åt deras skapande.
Här kan vi koppla ihop att flickan ritade det hon kände till om hästar först men när hästen vändes fick hon ett nytt material och en ny uppgift och då blev resultatet helt annorlunda.
Min egen Aha-upplevelse blev när vi skull använda trolldeg, som barnen bestämt, till att göra rutigt mönster. Jag hade 4 stycken 4-åringar och de satte igång och grejade och när de var färdiga så var det fyra stycken mer eller mindre runda degklumpar som var det rutiga mönstret.
Vi hade innan haft samling pratat om rutigt mönster och bl.a. gjort ett memory med rutigt mönster. De pratar själva mycket om det och hittar rutigt mönster på kläder och andra saker. Jag trodde då att de hade så mycket kunskap att de kunde göra mer rutigt mönster. Kan det vara så som Dostoevskij säger att" Skapa är svårt, behovet av att skapa sammanfaller inte alltid med förmågan att skapa". Var det för svårt för barnen att använda trolldegen för att skapa,. Eller kan det vara så att deras fantasi är skulle vi ritat istället eftetrsom det är denna formen är den enklaste möjligheten att utrycka vad som engagerar dem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar